Den här bloggen har ny adress:

http://larskarlsson.wordpress.com/

Det beror på att jag vill ha en bloggplatform där koden validerar, det gör den hos Wordpress.

Vi ses där.

/ Lars

Det finns flera" title="http://Verva.se">flera" target="_blank">Verva.se">flera sätt att testa att webbplatsen är byggd på rätt sätt. Det kanske mest grundläggande du kan börja med hittar du i Vervas dokument "Checklista för grundläggande behörighet" där du enkelt kan kolla vilken hemsida som helst (även din egen) bland annat:

• Testa att rubriker används på rätt sätt
• Testa att sidan fungerar utan att bilder syns
• Testa att användaren kan ändra storlek på sidans text
• Testa att det går att navigera utan mus?

Dokumentet är i Wordformat för att du skall kunna lägga in dina egna tester och kontrollpunkter.

Web acessability toolbar för IE och Opera

Jag brukar använda verktyget Web Acessibility Toolbar (svensk version) och stänga av stilmallar, kontrollera om det finns alt-texter, kolla hur man använder rubriker och se om tabeller används för layout. WAT finns för Internet Explorer och Opera.

 Web DeveloperExtension för Firefox

För dig som har Firefox finns istället Web Developer Extension, ett minst lika kraftfult verktyg för att kontrollera en webbsida. Man kan stänga av stilmallar,visa tabeller, stänga av bilder och en massa annat.

Att göra:

Testa koden på den här bloggen.

(Uppdaterad 15:03)

A list apart sätter ihop en undersökning för att se hur industrin webbdesign ser ut världen över.

"Calling all designers, developers, information architects, project managers, writers, editors, marketers, and everyone else who makes websites. It is time once again to pool our information so as to begin sketching a true picture of the way our profession is practiced worldwide."

Källa: www.alistapart.com

Jag var med, var med du med om du sysslar med webbdesign av något slag.

• http://alistapart.com/articles/survey2008
  

Börja med att se till att din webbplats använder teknik som är tillgänglig.

Funkanu menar att en tillgänglig webb består av tre grundpelare:

• Teknisk grundkonstruktion
• Pedagogik
• Språk

Första punkter tar avstamp i att tekniken (koden) din webb är byggd på, är korrekt, att den validerar.

Punkt nummer två innebär att din webb är byggd på ett sätt som användaren förstår, och känner är intuitivt. Det skall inte var svårt att hitta det man söker.

Tredje punkten innebär helt enkelt att du använder ett språk som man begriper.

Här hittar du hela artikeln "Tillgängliga webbplatser" på Funkanus webbplats.

Handisam hjälper dig att starta arbetet med tillgänglighet på webben, allt från behovsinventering till finansiering och genomförande.

Starta tillgänglighetsarbetet nu.

Jag vill passa på att pusha för ett inlägg av Roger Johansson på 24timmarsbloggen som handlar om de myter som finns runt tillgänglighet på webben.

Inlägget slår hål på följande myter, och ger lite tips samtidigt:

• Tillgänglighet är till för blinda
• Tillgängliga webbplatser är fula
• Tillgänglighet på webben är dyrt och svårt
• Textbaserad version räcker som alternativ

... och så vidare.

Tillgängliga webbar funkar bättre för alla användare. Och vad gäller punkt 3, så är allting svårt innan man lärt sig.

Seppo Salmivuori som driver Tornfalken.se ger ett bra exempel på hur tillgänglighet hör ihop med förtroende, som i sin tur kan ge ökade intäkter. På sikt.

"Ett exempel ur den fysiska världen. Ett större sällskap ska göra ett restaurangbesök. En av deltagarna är beroende av rullstol. Om den restaurang man valt för kvällen inte är tillgänglig, det kan vara för höga trösklar eller för trångt mellan borden, går sällskapet till en konkurrent."

Källa: Tornfalken.se

Jag tycker det är ett bra exempel som väldigt enkelt går att föra över på webben:

Om webbplatsen jag besöker inte kan ge mig det jag vill ha, så går jag till en annan som kan.

Om webbplatsen är ologiskt byggd på ett eller flera sätt, kanske hittar jag inte det jag tycker att jag borde hitta, så tar jag mina pengar och går någon annanstans. Precis så funkar det IRL och där vet man om det, alla butiksägare är medvetna om det.

På webben har man inte kommit riktigt lika långt ännu. Visst finns det goda exempel, men det kanske jag skriver om längre fram. Här har du några dåliga exempel så länge.

I senaste inlägget skrev jag att tillgänglighet inte bara är bra för den med funktionshinder. Men, vilka funktionshinder har problem med webbplatser som inte är tillgängliga?

Backend Media skriver att man kan dela in hindren i fyra grupper:

• Synrelaterat
• Hörselrelaterat
• Fysiska hinder

• Kognitiva och neurologiska hinder

Här hittar du hela listan och vad du kan göra för att skapa en bättre upplevelse för dem det berör.

Den ursprungliga källan är uppsatsen Tillgänglighet på svenska folkbiblioteks webbplatser av Viktor Sarge